Cashew-pähkinä on tropiikissa kasvavan ikivihreän munuaispuun (Anacardium occidentale) siemen. Laji on kotoisin Brasiliasta, mutta on levinnyt laajalle Kaakkois-Aasiaan ja Afrikkaan.
Villinä cashewpuu kasvaa jopa 15-metriseksi, mutta tyypillinen viljelty cashewpuu on noin 6–10 metrinen. Se viihtyy lämpimissä olosuhteissa, erityisesti rannikoilla. Puu kukkii useimmilla alueilla marras–tammikuussa, ja hedelmät kypsyvät parin kuukauden sisällä kukinnasta. Puu kasvattaa cashew-omenaksi kutsutun päärynämäisen ”valehedelmän”, joka oikeammin sanottuna on kasvin kukkaperä.Tämän kirkkaankeltaisesta räikeän punaiseen vaihtelevan mehukkaan molluskan alapinnalla kasvaa varsinainen hedelmä: kovakuorinen siemen, jonka tunnemme cashewpähkinänä.Cashewpuun suomenkielinen nimi juontuu siemenen sileän, ja erittäin myrkyllisen kuoren munuaista muistuttavasta muodosta.
Makea cashew on yksi suosituimmista syöntipähkinöistä,mutta verrattain kallis, sillä pähkinöiden käsittely on vaivalloista. Cashew-omenat poimitaan puusta, pähkinäosa erotetaan niistä käsin ja annetaan kuivua auringossa useitapäiviä. Sen jälkeen ne kuumennetaan höyryllä, jotta kova kuori murtuisi helpommin. Pähkinät särjetään yksitellen. Tämän jälkeen niitä kuivataan edelleen, ja siemenen ohutruskea kuorikerros poistetaan. Vaikka osa cashew-pähkinöiden prosessoinnista on mahdollista tehdä myös koneellisesti, monesti se tapahtuu edelleen käsin. Esimerkiksi Intiassa poiminta ja käsittely työllistävät kausittain jopamiljoona ihmistä.
Alun perin cashew kulkeutui 1500-luvulla portugalilaisten mukana Brasiliasta Intian Goalle. Intia onkin edelleen Nigerian ohella cashew-kaupan suurtekijä. Tätä nykyä sitäviljelevät myös Afrikan maat Mosambik, Tansania, Kenia, Benin, Togo, Ghana ja Guinea-Bissau, Etelä-Amerikassa Brasilia ja Aasiassa Indonesia ja Vietnam. Myös Kiina onalkanut kilpailla cashew-markkinoilla yhä voimakkaammin.
Cashewnöten är fröet från det vintergröna njurträdet (Anacardium occidentale) som växer i tropikerna. Arten är infödd i Brasilien, men har spridit sig brett till Sydostasien och Afrika.
I det vilda blir cashewträdet upp till 15 meter högt, men ett typiskt odlat cashewträd är cirka 6–10 meter högt. Den trivs under varma förhållanden, särskilt längs kusterna. Trädet blommar i de flesta områden mellan november och januari, och frukterna mognar inom ett par månader efter blomningen. Trädet växer en päronliknande "falsk frukt" som kallas ett cashewäpple, vilket, mer korrekt, är växtens blomstam.På undersidan av detta saftiga blötdjur, som varierar från ljust gult till ljust rött, växer själva frukten : ett hårt skalligt frö, som vi känner som en cashewnöt Det finska namnet på cashewträdet kommer från fröets släta, mycket giftiga skal som liknar en njure.
Söta cashewnötter är en av de mest populära ätbara nötterna, men relativt dyr, eftersom det är svårt att bearbeta nötterna. Cashewäpplen plockas från trädet, nötdelen separeras för hand och låter torka i solen i flera dagar. De värms sedan upp med ånga för att lättare bryta det hårda skalet. Nötterna knäcks en efter en. Efter detta torkas de ytterligare och det tunna bruna skalskiktet av fröet tas bort. Även om en del av bearbetningen av cashewnötter också kan göras med maskin, görs det ofta fortfarande för hand. I Indien, till exempel, sysselsätter plockning och bearbetning säsongsmässigt upp till en miljon människor.
Ursprungligen transporterades cashewnötterna från Brasilien till Goa, Indien, med portugiserna på 1500-talet. Indien är fortfarande, tillsammans med Nigeria, en stor aktör inom cashewhandeln. Numera odlas den även i de afrikanska länderna Moçambique, Tanzania, Kenya, Benin, Togo, Ghana och Guinea-Bissau, i Sydamerika Brasilien och i Asien Indonesien och Vietnam. Kina har också börjat konkurrera allt starkare på cashewmarknaden.